EN TANKE
June 15th, 2010
Foto: Fredrik Etoall www.etoall.se
Kom just hem från mitt favorit ställe i Miami – The juice bar. Ett totalt hälsofreak ställe utan motsvarighet hemma, med fantastiska shakes och grymma sallader. Hade det funnits en marknad i Stockholm för ett sådant ställe hade jag öppnat ett på studs.
Joggade på stranden igen i morse och blickade ut över havet, euforisk över att få finnas på den här fantastiska planeten. Jag älskar livet – period.
Ni som tittar på bilderna på min blogg tänker säkert instinktivt – Lätt för honom att säga som frotterar sig med rockstjärnor och jobbar med sin hobby. Må vara sant men det var fasen lika kul när jag stod över diskbaljan, sålde korv mitt i natten på stranden i Falkenberg eller skramlade ihop nio kronor för att ta bussen till jobbet. Alternativet när pengarna var slut var att pulsa igenom snön den sista kilometern, vilket hände ibland.
För några veckor sedan höll jag en föreläsning för några elever som var på väg att ta studenten och kasta sig ut i vuxenlivet. Vi pratade vett och etikett, branding och hur man paketerar sitt eget varumärke för arbetsmarknaden.
De hängde halv intresserat med till jag avslutade föreläsning med följande kanske kontroversiella påstående.
” Föresten skit i vad jag just sagt. Men lova en sak – bli ambassadörer för känslan och spänningen inför livet som ni känner just nu och förmedla den till alla ni träffar. Stoppa inte flödet när ni känner det utan plocka upp energin och gör den till er egen. Resten är bara teknikaliteter, titlar och formaliteter etc. Saker som går att lära sig längs vägen.
Så kände jag imorse igen..
LIFE IS GOOD! Nu ska jag tillbaka till Ricky som väntar och skriva lite ny musik!
Jag saknar dig…
A.
Alltså du är så otroligt klok och har en så fantastisk syn på livet. Jag har träffat många människor som tar livet och sina när för givet. Man ska aldrig göra det och genom att läsa din blogg där du förmedlar dina egna tankar och bilder så ger du många andra inklusive mig själv inspiration och tändvätska för att bara köra sitt eget race!
Jag hoppas innerligt att du kommer att fortsätta skriva dina tankar, åsikter och dela med dig av bilder från ditt underbara liv!
LIVE TO WIN!
jaha du andreas du kan då få till det med svenska språket,du är ju inte låtskrivare för ingenting,ha det bra
Hej Andreas!
Jag har en idè om en design och jag tror på den stenhårt.
Vill du vara med?
Linda
Fotografiet förmedlar en fin känsla….liksom texten…att se något positivt i allt! Varför ta på sig andras sura energi, behöver man verkligen det. Att kunna stanna upp i livet och se det vackra, att höra det vackra, att känna det vackra! Man missar mycket värt att leva för om man bara kör på. Att stanna upp och “insupa” känslan…att verkligen lyssna innifrån…..det är värt att leva för, det är livet….att vara en del av den!!!!
Apropå sallader…shit vad jag är hungrig! Jag har börjat träna och känner att min gasoline börjar sina. Jag tänkte inte instinktivt det du skrev, jag undrade vad du tänkte skriva denna gången och det fångade verkligen mitt intresse. Att fånga essensen av livslust! Det där lilla extra som man kan få i livet som ger den sista pushen framåt…det är en adrenalin kick som inte går att beskriva. Jag kan riktigt känna din känsla av att få stå över diskbaljan:-)))))
Håller helt med!
Det gäller att hitta en inre balans.
Trivs man med sig själv och vågar lita på sina instinkter så trivs man var man än befinner sig.
Är man inte nöjd med sig själv och sitt liv spelar det ingen roll vad man gör eller var man är.
Kan ibland själv bara översvallas av den där känslan av att älska livet mer än något annat, helt underbar känsla!
Tyvärr känns det ofta idag som många människor(framför allt unga tjejer) följer så många bloggar m.m och därför har fullt upp att följa andras liv istället för att leva sitt eget. Jämför sitt liv och tycker att dom själva inte har något eller är någon.
Känns som vi lever i ett samhälle där det är så viktigt att synas för att vara någon!
Vem kan inte genom en blogg få sitt liv att låta jäkligt intressant?
Nu menar jag inte att du gör något fel, missförstå mig inte! Men det gäller att inspireras istället för att jämföra sig och tänka kunde han lyckas ,kan väl jag också!
Tack för att du låter oss följa med i din vardag och inspirera oss till att ta vara på livet och njuta fullt ut EVERY DAY! Life is good, and it can only get better!
Carpe Diem! KRAM
“Ni som tittar på bilderna på min blogg tänker säkert instinktivt – Lätt för honom att säga som frotterar sig med rockstjärnor och jobbar med sin hobby.”
De som tänker så borde läsa din bok! Jag tror faktiskt inte att de har läst din bok, för då hade de vetat att du kämpat som fan för att komma dit du är idag.
LIVE TO WIN, ha det bra! kram
Ja du Andreas, Life is good eller som jag brukar säga det blir
vad man gör det till. Varje dag är en ny dag med nya möjligheter
och nya chanser. Eller som jag sa till min son och hans kamrat
när de inte orkade spela klart fotbollsmatchen. “kroppen säger att
du inte orkar mer men ni har så här…(visade med händerna) mycket
mer att ge. Gissa vilka som avslutade matchen med leenden på sina
läppar. Livet är inte alltid en dans på rosor. Men vi kan välja
hur vi ser på livet. Under en ganska lång tid har mitt liv påverkats
av yttre tråkiga omsändighet som jag ej kan påverka. Valet har ändå
varit att alltid finna något som man kan njuta av.Instämmer helt med det du skrivit idag. Jag tror att du kommit dit du har pga av din underbara
inställning till livet. Vilken härlig människa du är.
-JAG ÄLSKAR DIG ANDREAS!!!
Jag menar det, och Jag hoppas Du inte tar illa upp att Jag säger det…!?
Den största anledningen är nog för det Du just skrev, Jag har känt och vetat det hela tiden… och det ÄR det som gör Dig såå Viktig!
-Inte bara för Mig utan för såå MÅNGA!!!
Du kan nå ut med Ditt Budskap på såå många olika sätt, via Bloggen, Musiken, Böcker, Föredrag, Musikaler, Film…
MEN BARA DITT SÄTT ATT VARA – FÖRMEDLAR DET!
Du kunde ha varit en gammal indianhövding, en liten kinesisk gumma, eller en ung tjej… Jag hade “ÄLSKAT” Dig Ändå, såå Jag hoppas Min Kärlek till Dig är Ok…!?
För den ÄR också en Kärlek till LIVET och Vårt sätt att förhålla oss till det!
Jag har sett Livet både från den Ljusa och den Mörka sidan, det är inget som Jag frivilligt har valt, men det har lärt Mig mycket, både om Mig själv och andra människor. Ibland önskar Jag att Jag inte hade gjort det utan att livet hade förskonat Mig från det – för det har KOSTAT!
Men då hade Jag inte haft den kunskap och erfarenhet som Jag har idag.
Jag brukar säga att Jag hellre är RIK på upplevelser och möten än pengar – även om de senare onäkligen underlättar… för det mesta!:-)
Ps! Förstår OM Du är trött och suckar över Mina långa och många kommentarer… Här på DIN BLOGG! -Får nog skaffa Mig en Egen (-:
Men det ÄR Du som Inspirerar Mig.
När Jag ändå håller på och skriver lite mer “personligt” till Dig, Vill Jag berätta en sak, det kanske är “dumt” men Jag vill att Du ska veta.
Du har ju berättat i Din Bok, att Din Pappa satt i fängelse när Du var pojke.
En av Mina väninnor har berättat, att när hennes man var ung så jobbade han på den öppna “anstalt” (gillar inte det ordet!) som Din Pappa var på.
Han hade fått en skiva,en singel tror Jag,som Din Pappa hade sjungit(?) in – och den har han fortfarande kvar.
Det tyckte jag var lite kul, hoppas Du också tycker det…!?
ANG: Den där juicebaren såå tror Jag att folk hade vallfärdat dit, det hade Jag gjort om det hade funnits en sån bar där jag bor!
Lycka till med Låtskrivandet och Livet för övrigt.
Varm Kram från Skåne.
En annan klok person sa till Mig: -”Det är inte hur man har det, utan hur man tar det…”. Så Sant, Så Sant.
Det lite “ovanliga” fotot på Dig är väldigt vackert och ger Dig ytterligare en “dimension”.
Du är snygg. Väldigt snygg.
Visst är det härligt när livet bara flyter på och engagemanget är på topp. Man rusar framåt och slukar allt, med ett intresse som man aldrig tror ska ta slut.
Men har du aldrig vaknat upp den där dagen då sinnet plötsligt är lika grått som vädret utanför? När energin har gått och gömt sig och lämnat plats åt tristessen.. Usch, jag gillar inte de dagarna men de ska kanske inte underskattas, det är svårt att reflektera och svänga när det går för fort! Glöden kommer ju tillbaka, kanske med nya infallsvinklar och förhoppningsvis lite mer uthållig än förra gången.
Men supermänniskor finns kanske
Uppenbarligen de som gillar sallad också!
Jag har dåliga dagar också..men livet är för kort för att låta dem få fäste.
kram
håller fullständigt med dej
har haft tufft liv med
men så en dag så var det bara nåt som sa nej fan heller jag ska behöva må dåligt över andras dåliga beteende.
Skrotande säkert en 10 vänner m.m
min syster försvann ur mitt liv.
vilket för er alla låter sjukt men hon var den värsta av dem alla med andra ord en farlig männsika.
Och sen den dan hon försvann har mitt liv bara blivit bättre.
Och det viktigaste av allt mina barn mår mycket bättre när deras mamma strålar.
Och vad kan göra en mamma lyckligare än att se deras barn vara glada o friska.
Blir så otroligt glad när jag läser på din sida.
Om allt du själv gått i genom men ändå gör du som jag kämpar på.
kanon.
positivt tänkande är det enda som finns.
dags för mej att dra till jobbet han bra dag.
Hansome
kram
Puh, skönt att höra
Man får utnyttja de dåliga dagarna till att hämta andan och tänka, så blir de trots allt ganska bra dagar!
Idag är det i alla fall soligt hos mig, hoppas det är det hos dig med!
Kram
Vilken fin bild! Härligt med en massa positiv energi=) Kram kram
LIFE IS GOOD .. YOU ARE GOOD.
Du har allt man kan önska sig.. verkar det som iallafall.
Du är iallafall en rikigt snygging och det har jag tyckt sen första gången jag såg dig på tv:n
Kram
Ojj va rörd jag blev av det du skrev här. Blev lite tårögd t.o.m. väldigt vackert skrivet. Väldigt inspirerande.
Livet är ju underbart, charmigt underbart när man tar sig genom en snöstorm mitt i natten, särkilt om man är kär, eller har ett brustet hjärta, eller båda och – då käns det väldigt poetiskt att fighta sig genom snöhögarna. Eller cykla i höstkylan tidigt på morgonen till skolan, som bokstavligen stinker. Jag tyckte också att livet var kul när jag hjälpte mamma med hennes städjobb på två olika företag. Är man 11-16 år vill man helst göra annat på lördan o söndan, men jag tyckte att det var kul, trots att det samtidigt var jobbigt. Pinsamt och jobbigt. Pinsamt att inte våga berätta för kompisarna, som bodde i trevåningsvillor. Men när de fick hälften av sitt barnbidrag fick jag 1000 kr, moahaha=)cos I worked for it!
Alltså livet är ju underbart även när det är som värst. Om man bara försöker se igenom dimman så förstår man. Mitt liv i Vitryssland har varit ett sånt helvete att jag inte ens kan berätta det för någon här. För ingen kan relatera till det. Mitt liv när jag och mamma flyttade till Sverige var nästan lika hemskt, de första 4-5 åren. Och det kan inte många relatera till heller. Med det menar jag, att det var så hemskt att det för en vanlig människa, med ett vanligt liv inte går att föreställa sig. Men jag minns att jag ändå alltid fann nåt kul med tillvaron. Ironiskt på nåt sätt. För här sitter man, och mår toppen. Och har drömmar och mål, och är lycklig. Jag kan inte ens förklara det.
Men å andra sidan kan jag förstå, att alla inte kan vara sådär optimistiska. Man kan liksom inte jämföra smärta. Det som är pyttelitet för en person, kan vara det värsta som hänt för en annan. Och det finns också de människor som helt enkelt är lite sämre på att se ljuset i tunneln. Jag har en otroligt bitter och destruktiv syrra (fast än t.ex. hennes pappa var en underbar pappa, jämfört med min pappa, som var en våldsam schizofren). För henne var skillsmässan mellan hennes pappa och vår mamma det värsta – men för mig (min syster bodde på annat håll då)var det att se mamma bli misshandlad, försöka skydda henne men misslyckas, att behöva vittna mot sin egen pappa, och behöva känna hat mot honom, och sen skuldkänslor för att jag inte kunde hata honom, trots att han bl.a. brutit mammas näsa och skallbenet. Det är något överväldigande att se blod forsa, och försöka stoppa det på ens mamma, med en liten trasa, för en sjuåring. Och så har jag då en depressiv mor. Och trots att vi har varit med om nästan samma saker, så måste Jag vara deras psykolog (och pappas om sommrarna). Det som du skriver på bloggen, och det du pratar om i intervjuer (det om livet), det måste jag säga till min mamma nästan varje dag, för att hon inte ska ge upp. Och så säga det till pappa, fast x2 eller x3, för att han ska överhuvutaget höra mig.
Och min syrra orkar jag inte uppmuntra längre. Jag har faktiskt inte pratat med henne på ett år. Jag kan förstå att man mår dåligt, men jag kommer aldrig kunna förstå att man kan anklaga sina närmaste, för det som har varit, när det uppenbarligen inget som man kunde göra något åt, just då. Jag skulle inte kunna anklaga mamma för nåt. Och jag brukade torka tårarna med hårfön, för att hon inte skulle se att jag var ledsen. Det var ju tufft som det var. Jag blir så fruktansvärt ledsen när mamma säger att hon har skuldkänslor. Det är såå viktigt att kunna släppa det hemska och inte anklaga sig själv.
Vissa har helt enkelt gåvan (jag hoppas verkligen att det är en gåva och inte en galenskap) att se på livet från en annan synvinkel. DET vill jag tro jag på. Det va SÅ SKÖNT att läsa det du skrev nu, för att jag stundtals tror att jag måste vara galen som älskar livet efter allt jag sett. Men du som också har haft det så tufft, och jobbat så jävla hårt, verkar kunna njuta för fullt. Och då gör jag det också, utan att skämmas!
Och om du orkat läsa ända hit, så ville jag också passa på att tacka dig för det där med Ödmjukhet. Det tänkte jag inte på förut. Nu tänker jag på det hela tiden. Verkligen hela tiden. Det nya tankesättet har verkligen redan hjälpt mig STORT. Jag hade världens attityd för bara några månader sen, som verkligen förstörde för mig. Också hade jag ett sånt “allt eller inget” tänk. Och den kommer man inte långt på. Jag hade ingen aning att det skulle bli sån skillnad om jag bara började tänka på ett annat sätt.
Och DU är ju en sån människa som man lyssnar på och lär sig av. För att jag är extremt trotsig, men det du säger verkar ta sig in. Faktiskt väldigt otroligt. För jag brukade tycka att det jag tycker och gör är det enda rätta.
Så stort tack till dig, för dina kloka ord, som du hinner dela med oss!
Nu skulle jag radera det jag skrev, som jag alltid brukar göra, för jag brukar aldrig dela med mig av såna personliga grejer, men jag tänker låta bli denna gång, och så hoppas jag att jag inte skäms ihjäl när jag ser mitt inlägg imorn.
ok…jag satte nog rekordet på ett långt inlägg i din blogg. =O
men du får skylla dig själv som framkallar såna känslor hos dina läsare!=)
Tack för ditt fina och långa mail:-)
kram
Gillar hur du tänker och att känner igen mig i många saker som du beskriver…att ibland haft mer pengar, ibland mindre, har också skrapat ihop 12 kr till bussen en gång i tiden! Pengar är inte allt, utan det är hela inställningen till livet, hur man är….om man ger eller är positiv i sina tankar mot sig själv och sin omgivning…då får du också tillbaka, det tror jag på!
må väl och va kul att du jobbar med Ricky
/Lea
” Föresten skit i vad jag just sagt. Men lova en sak – bli ambassadörer för känslan och spänningen inför livet som ni känner just nu och förmedla den till alla ni träffar. Stoppa inte flödet när ni känner det utan plocka upp energin och gör den till er egen. Resten är bara teknikaliteter, titlar och formaliteter etc. Saker som går att lära sig längs vägen.”
Amen!
Fasiken vad bra skrivet!
Kramis
Andrea
Don’t stop believin !!!!
Lyssnade precis på Journeys låt “Midnight train”, helt fantastisk låt. Den fick mig att tänka på dig. Livet är som sagt för kort,men låt inte det stoppa dig och ditt liv för att bli för kort. Remember yesterday, think of tomorrow and live today. Varje dag av varje minut räknas och man ska ta vara på den tiden. Du älskar dig själv och du älskar livet i allt jobb och kraft du givit och ger,din passion och omtanke har skapat dig till den du är och därför älskar du livet och njuter av det samtidigt.Inget och ingen är perfekt här i livet.Du använder din kreativitet, möjligheter,för att arbeta dina talanger för de människor som du arbetar med. Du använder din passion,känsla,för att förmedla ditt budskap till resten av befolkningen.
Att älska livet betyder att du ger livet en chans att älska dig tillbaka. Vakna varje morgon och veta du har mat vid bordet, tak över huvudet, människor som älskar dig, att bli älskad och att älska.Många har tyvärr inte det. Vi lever inte i ett land under krig,eller hot på det viset många andra länder så vi i Sverige har det otroligt bekvämt. Livet är grymt och underbart, genom att ge livet en chans ger dig en chans att lyckas. Life itself är vägvisaren som vägleder oss till den mål linjen vi riktar oss mot. Jag kan förstå du älskar livet,jag själv njuter varje minut av mitt liv och älskar varje dag,minut och sekunder som tickar , jag vaknar varje morgon ser mig själv i spegeln och säger till mig själv “Idag blir en bra dag , eller va vacker jag är “. Man mår så bra av att ge sig själv komplimanger här i livet, man är inte självisk men det är nyttigt. Ha det bäst och jag håller med I LOVE MY LIFE hoppas allt fler kan älska livet för den som sagt ger dig inte en chans om du inte är villig att de den en chans.
Kram
Kloka Ord från Klok Man…
Vad mer behöver Sägas…
Härligt att jogga vid Havet…
Det är nåt speciellt med vatten…
Sprider en härlig känsla inombords…
Juicebar Inte helt fel…
Låter helt Underbart;=)
Kanske nåt att satsa på,när startar vi…Hihihi
Må Gott Over There…
Mvh å Kram M.B;)
BRA skrivet Andreas!!! – Precis så är de. Lev livet. Det är bara en själv som kan påverka exakt hur man vill ha de och hur det ska vara. Man ska inte klaga utan bara KÖÖÖÖÖÖÖR!!!
PLUS att inte tänkte så jävla Svenskt!!!……..
GOogogogogogogogog work work wokr
Vi höres snart!
Take Care
/c
Tackar!! kram
Tja! Kollade in fotografens hemsida och hittade ett häftigt kort på dig och William. Lägg upp det. Värt att visa upp.
Kram till dig:-)
Bilden är underbar!
Älskar din kärleksfulla blick!
Vad tittar du på? Du ser så kärleksfull och stolt ut! Kan jag gissa på att det är William?
KRAM
“Pay it forward” låter som ett passande ordspråk när det gäller dig Andreas.
Tackar för den energikick jag fick, nu när jag läst din text!
…och hoppas att jag själv snart kan ge positiva ringar på vattnet.
Ha dé, Mia
Hittade in hit häromdagen! Efter mitt lilla inlägg, så har folk klickat in på min blogg. Kul! Jag är visserligen ingen kändis o jag skriver mest för mig själv o mina närmaste vänner, men det är alltid kul när okända (o kända?) personer kikar in hos en.
Så kom jag tillbaka hit idag o ditt inlägg var sååå träffande. Livet ÄR underbart, om man bara tillåter sig att se allt det vackra som finns runt omkring en. Själv njuter jag varje dag oavsett om jag måste jobba eller är ledig.
Ha en underbar dag!
Minns en spelning på Båtsmannen i Växjö någon gång i mitten av 1990-talet. Tror att du var bokad av Hit FM.
Oj, den har jag tom glömt själv..
Förväntade mig inte att du skulle minnas den. Men det var en fantastisk kväll på många sätt.
Du är en stjärna. Tack för dina tankvärda ord och grymma inställning.. Vad säger man.. det finns inga ord för hur BRA du är. När energin dalar, får jag upp dina ord i huvudet och får en kick igen.. TACK TACK TACK.
Lycka till med allt Andreas
-I
Hej. Jo alla har man sina ups and downs.
Klart att fasten man träffar massa underbart folk/kändisar så behöver inte alltid livet kännas som en dans på rosor.
För att få bort den där känslan, brukar jag lyssna på musik, som är “lite deprimerande”, eller ledsam. Det brukar faktiskt hjälpa. Blir bättre efter en stund.
Men som du säger, man måste ta vara på alla underbara dagar man har i livet
Just nu sitter jag här, sjukskriven efter att ha ramlat av min häst för ca en månad sedan, gjorde något med axlar,nacke och rygg(musklerna mm), vilket inte har blivit nått bättre. Känns inte alls roligt att inte orka göra sånt som jag gjorde innan det. Även fast jag tränar musklerna lite varje dag så kan det tom vara väldigt tungt att lyfta tex en vanlig mattallrik. Känns mindre kul. Men det blir väl bättre med tiden hoppas jag. Så jag klarar av och jobba med det jag vill.
Men ska vara stark och fixa detta.
Att läsa din blogg piggar upp. Så fortsätt gärna skriva.
Nu blir det lite träning och kanske lite pling på gitarren.
Kram Jenny